Idag blåser det mer eller mindre storm utanför och därför känns det extra skönt att bara vara inne och mysa. Vi har tänt en brasa och Saffran och valparna sover skönt i lådan intill kaminen. Man blir sömnig både av att lyssna och se på dem…

Valparna har nu fyllt två veckor. Alla har passerat 1000 grams-gränsen och öppnat ögonen. Igår när de matats och tvättats av mamma Saffran passade vi på att ta 2-veckorsbilder på hela gänget. Därav den blöta, proppmätta och trötta looken.

Igår blev precis en sådan dag som jag behövde just nu. Jag bestämde mig för att åka till Köpings Internationella utställning och där hade jag en härlig dag i solen tillsammans med fina valpköpare och andra ridgeback-vänner. Som grädde på moset blev Semla dessutom BIR och hennes syskon Kibo och Ronja placerade sig i sina respektive klasser med CK!

Den som tror att livet som hunduppfödare är enkelt har ingen aning om hur verkligheten ser ut. I förrgår upptäckte jag en sinus på en av valparna. Det var på en av de korrekta tikarna, den förstfödda och en av dem som redan lyckats ta en speciell plats i mitt hjärta. Jag har tidigare varit förskonad från sinus och med tanke på de ridgelösa valparna i kullen kom fyndet som en chock för mig. Att få både ridgelöst och sinus i en kull är väldigt ovanligt. Jag har inte gråtit så många tårar sedan min älskade Smilla dog för 1,5 år sedan.

Ett fruktansvärt dygns grubblande tog det innan jag kom fram till att det var hjärnan och inte hjärtat som måste få ta detta tunga beslut. Sinusen hade ett ingångshål var dessutom väldigt kraftig. Det hade lett till att den skulle blivit inflammerad på bara några dagars tid och att valpen då fått stå på antibiotika i lång tid innan det kunnat göras ett försök att rädda den genom operation. Att låta en valp växa upp på antibiotika slår ut hela det egna immunförsvaret vilket kan leda till minst lika otrevliga följder som sinus i sig. När jag dessutom direkt efter obduktionen fick beskedet att sinusen var av den värsta graden och att valpen inte gått att rädda genom operation vet jag att beslutet var det enda rätta.

Nicolette ”Nikki” Salmon Hillbertz, som vigt en stor del av sitt liv åt forskning om dermoid sinus, har varit ett enormt stöd för mig under dessa två dagar. Hon är en fantastisk människa och vi ridgeback-fantaster ska vara oändligt tacksamma för allt jobb hon lägger ned på att försöka finna lösningen på ett av de sorgligaste problemen inom rasen.

I denna svåra stund kan jag inte annat än hoppas på att meningen med den lilla valpens liv var att ge Nikkis forskning fler svar så att vi i framtiden kan få bukt med sinus. Jag kommer även att bidra till Nikkis forskning med blodprov från alla resterande valpar i kullen.

Vi tröstar oss med de underbara nio vi har kvar och önskar innerligt att det är slut på tråkigheter nu.

Läs mer om rasklubbens (SRRS) tankar kring sinus här »

Valparna växer och mår bra och vi njuter av varje sekund med dem!

Några av dem är väldigt pratsamma och det knorras när de äter, myser och sover. Det kommer också en hel del upprörda ljud när de går vilse i valplådan eller trängs vid mjölkbaren.

Små valpar är väldigt känsliga för drag. Eftersom vi bor i ett gamalt hus funderade jag innan valparna föddes på om jag kanske borde skaffa en värmelampa till dem. Men den svenska sommaren 2013 kan ju ingen klaga på än så länge och risken att valparna skulle frysa är obefintlig. Saffran tar sig gärna en skön siesta i ”svalkan” inomhus hos dem.

Stamtavlan till mina nuvarande valpar innehåller många riktigt trevliga hundar. Förutom att vara framåt, sociala och vänliga individer är valparnas närmsta släktingar några av Nordens mest vinstrika Ridgebacks. Se bilder på valparnas nära släktingar här nedan.

Idag fyller valparna 1 vecka. Vi firar det med att klippa klorna på husets alla 12 hundar – totalt 216 klor är nu klippta.

Jag klipper alltid klorna en gång i veckan på mina hundar. Här kan du som vill se en film som mina kollegor på Agria Djurförsäkring gjort om kloklippning:

Så klipper du hundens klor »

För er som funderar över hur stora valparna är just nu publicerar jag denna bild. Två av valparna sover tryggt på mammas tass.

Valparna är nu tre dagar gamla och har fått sina arbetsnamn 🙂 Idéen kom igår när Odd Einar låg i valplådan och lyssnade på ett avsnitt av Sommar i P1. Så låt mig här presentera individuella bilder på våra sommarpratade: